Sparat under: Uncategorized | Etiketter: Crab & Anchor, earl of camden, Farnborough, Jill, London, vår
Det är så vackert grönt ute. Pollenallergikerna pinas och plågas. Knopparna brister och grenarna får växtvärk.
Solen tinar upp och väcker oss med ljus.
Njuta i sen eftermiddagssol efter jobbet med en öl på Crab & Anchor. Dagdrömma om den snygga bartendern. Avancera framåt som en lejoninna med sikte på en zebra på slätten. Vänta en vecka och hoppas att inget förändras till det sämre.
En helg i London framför mig. En helg med Jill. Fredag och lördag i Camden. På Earl of Camden. Cider. Livemusik. Fotografering av varenda god rumpa vi ser. Främst pojkarnas.
Lyssnar på Adams historier om deras hund, Nico. En Jack Russell. Som springer stream lined i deras lägenhet när han är full av energi.
Jobbet är lugnt och skönt när det bara är jag, Adam och Andy. Roligast då. Skitsnack och skojsnack. Igår hade vi den konstigaste metaforen för… det manliga könsorganet. Egentligen började det med att Adam sa nåt om en kille han sett som hade haft en kniv som killen fingrade på. Jag satte snöbollen i rullning när jag sa ”Det kanske var nåt som var maskerat som kniv”.
Adam gissade att jag antagligen varit i London fler gånger på ett år än han varit under sitt 22 åriga liv. Han tycker jag ska flytta till Farnborough. Det håller jag tyvärr inte med om.
Det var lite dimmigt på The Hogs Back imorse. Inte så farligt. Det var fortfarande bra sikt. Absolut inte nödvändigt att slå på dimljusen. Men det tyckte tydligen ett par britter. När det är knappt en meters sikt, då kan det vara en bra idé slå på dimljusen. Mesar…
Ta-ta!
Sparat under: Uncategorized
Från och med 23 april bor jag hos Pernilla.
Sparat under: Uncategorized | Etiketter: Boileroom, Crab & Anchor, Fredag, The Veils
Hur kan en 4 dagars arbetsvecka kännas som en evighet? Lång och seg har den känts, som en segling till Amerikatt.
Surely, borde en 4 dagars vecka susa förbi? Hur kommer nästa normala arbetsvecka kännas? Som en livstid? Kommer jag ha gråa hår när fredagen anländer och dödar veckan?
The Veils på Boileroom ikväll. Jag hoppas på att Jill kommer ut till Guildford. Roligare om man är två. Men gör hon inte det, går jag solo. Måste se dem. Kan inte missa dem när de är 5 minuters promenad från mitt hus.
Var på Crab & Anchor i onsdags efter jobbet med Barbara. Bakom bardisken stod det vackraste jag sett på länge. En karl med lätt brun hy, snaggad, piercings, stor tatuering på höger underarm. Inombords föll jag leende samman som ett korthus. Utåt log jag mitt bästa leende och gnistrade med ögonen. Vi hade ett moment. Eller ett par stycken. Nästa gång jag är där och han jobbar har jag lovat mig själv att ge honom mitt nummer på en lapp. Med en catchy fras så att han inser att han måste bara ta en drink med mig.
”Hellre äta gröt tillsammans, än oxfilé ensam”
Sparat under: Uncategorized
Kokt, kall potatis med örter. Rökt lax. Körsbärstomater. Majonnäs.
Yum, yum.
Ännu en lyckad kall lunchrätt från Karolinas Kök.
Sparat under: Uncategorized
Om cirka en timme.
En öl med Barbara på Crab & Anchor innan hemfärd.
Det är mulet men varmt.
Kontoret känns kvavt.
”Inga barn, ingen semester… Jag är törstig”
Kokt ris blandat med majonnäs och grön pesto. Körsbärstomater och rökt lax i skivor.
Ännu en lyckad kall lunchrätt från Karolinas Kök.
Sparat under: Uncategorized | Etiketter: Big Red, Bonds, Holloway, London, påsk
Händelserik är en beskrivning. Madness en annan. Frågan är ”Var det fullmåne?”. Ingen vet, ingen kommer veta.
Påskafton blev ack så messy och konstig. Det började på tåget in till London. Jag klev på i Guildford, satte mig, såg en söt kille som satt några säten bortåt. Efter ett tag börjas det flirtas. Tåget anländer till Waterloo, vi säger hej och det visar sig att han är från Tyskland och bara här på besök över helgen. Henning heter han. Han var i England för att hälsa på en kompis i Haslemere och var inne i London för lite sightseeing. Jag skulle träffa Tina, men hade varken sagt när eller var. Så vi tog oss till Soho för att käka lunch. Det var trevligt.
Jag ringde Tina, de var på Top Shop, så vi skildes åt vid Tottenham Court Road. Gav honom mitt nummer ifall han skulle vara i Guildford typ söndag eller måndag. Sen gick jag för att möta upp Tina. Visade sig att hon var här med Ann-Marie och Helena. Kul överraskning. Vi gick till en pizzeria, de för att äta och jag för att ta en öl. Tina blev kär i servitrisen, det blev vi kanske allihopa. Och kanske generade vi honom en smula med vårt fnissande… Klockan började närma sig fem och det var dags att möta upp Evelina, Jonas, Jill och Lovisa på Bonds. När jag kom dit fick jag ett text från Henning som undrade var jag var nånstans för han ville ha en drink. Jag var lite osäker på att säga var jag var, för jag tänkte att då kanske han hänger kvar hela kvällen och ja… Jag var väl inte tillräckligt intresserad för det. Men Evelina propsade på. Så jag sa var jag var. Sen kom Jill. Vi beställde mat. Efter mat var tanken att vi skulle dra ut till Holloway, till deras lägenhet för drinkar innan utgång. Plötsligt stod Henning vid bordet.
Jill var den som snackade mest med honom, men det gjorde inte mig så mycket. Så var det dags att vi skulle röra på oss. Vi står utanför Bonds och dividerar om taxi eller tunnelbana. Så frågar Lovisa Henning om han hänger med. Och där var det kört. Jill, jag och Henning tar tunnelbana. Evelina, Jonas och Lovisa tar taxi. Jaja, tänkte jag, han tar ju sista tåget till Haslemere.
Det snackas om att vi ska gå ut. I Camden. Men vi väntar på Kate. Tiden går. Jill underhåller Henning och jag snackar med de andra. Tiden går lite till. Jag, Jill och Henning snackar om att vi ska sticka före de andra så att Henning kan ta tunnelbanan från Camden till Waterloo.
Plötsligt är klockan halv 11 och det börjar bli kört med att få iväg Henning till Waterloo. Börjar få panik på att vara i lägenheten. Snackar med Evelina och Lovisa. De säger att Jill har tagit över ansvaret för Henning så jag borde slappna av. Klockan 11 går jag upp på Jill och Bernards rum för att ringa Andrew och se var han är. Jill kommer upp. Vi snackar om Henning. Om situationen. Om att tyskar är konstiga. Jill är full och go. När det knackar på dörren snackar vi om SIM-kort. Henning kikar in och undrar om allt är ok. Ser förvånad ut när vi säger att vi snackar om SIM-kort. Jag kan se att det låter som en dålig lögn, men det var det vi snackade om just då. Jill går ner, jag ringer Andrew. Han är i Shoreditch. Jag säger att jag ska försöka få med mig nån till Big Red i Holloway. Han säger att han kan komma dit och mötas upp.
Jag lyckas få med mig Evelina. Jill och Henning är och köper mat. Får reda på att de hade hånglat i köket precis innan jag gick upp med Jill. Jag bryr mig inte, men det börjar bli konstigt. Jag lyckas få med mig Evelina i alla fall. De andra ska komma efter sen. Big Red var inte en vanlig pub. Det var en rock bar. Tjejerna i baren ser alla ut att komma från 50-talets rockabilly scen. En väldans blandning på folk. Och vi blir uppraggade av ett par killar. Sen kommer resten av folket. Jag går ut med pubkillarna, den mest enträgne heter Matthew. De ska röka. Vi står ute och snackar och dricker. Andrew ringer som en räddande ängel. Jag har ingen aning om vad Matthew snackar om. Men det börjar bli jobbigt. Andrew kommer runt. Och till slut blir jag av med Matthew. Och jag berättar om kvällen för Andrew. Han skrattar. Han berättar om sin konstiga dag med Malvin och en tjejkompis. Tjejen hade slagit Malvin i ansiktet, men det var menat för Andrew. Han hade ingen aning om varför.
Vi går in. Folk är lite fulla. Jag bestämmer mig för att ha en drunken conversation med Jill om Henning. Säger till henne att jag inte bryr mig om honom, är inte intresserad. Hon blir orolig och vill försäkra mig om att hon inte är den typen av tjej som tar sina kompisars killar. Jag tror henne. Henning kommer och undrar om allt är ok. Ja säger vi, vi bara snackar. Han lommar tillbaka till gruppen. Det gör även vi någon minut senare. Efter att vi bestämt att vi ska leta danska guldkorn om två veckor.
Vi går ut igen med Evelina och Jonas. Matthew kommer ut och jag försöker gömma mig bakom Andrew. Han är lite kortare än mig så jag knäböjer lite. Vilket ser kul ut. Andrew ska ta ett foto, och backar nästan in i Matthew så mitt gömställe är röjt.
Vi går in. Evelina är borta. Ser bara Jonas och hans bror. En kort stund senare bestämmer vi oss för att dra, Evelina och Lovisa har tydligen redan gått hem. Andrew hänger med upp till lägenheten. Jonas är kanonfull.
I vardagsrummet hittar jag Evelina, med svullna och rödgråtna ögon. Aoch. Hon och Jonas har bråkat. Jonas kommer och drar iväg henne för att snacka. Men det blir mer bråk. Andrew känner sig obekväm att vara där. Jill och Henning hånglar. Och jag skrattar åt det konstiga.
Klockan är 3 och Dan och Tobias vill gå och lägga sig. De ska jobba om 7 timmar. Dan kommer ner igen och svär och är upprörd. Andrew bestämmer sig för att gå hem. Vi går ut i hallen, någon är i duschen. Denna någon är Jonas. För han har spytt ner sig själv, och ungefär hela Dan och Lovisas sovrum. Andrew går. Jag hjälper Dan lägga nerspydd luftmadrass och påslakan i sopsäckar. Jag sköljer av Jonas nya vita tygskor från röd chunky spya.
Lovisa och Dan ska sova i Tobias rum. Jag hade tänkt sova på soffan i vardagsrummet. Tänkt. Men Lovisa säger att jag nog också får sova i Tobias rum för Jill har tänkt ha sex i vardagsrummet. Dan går ner och hämtar luftmadrassen bakom soffan i vardagsrummet. Vi tänker att nu kan vi sova. Plötsligt står Jill i dörröppningen.
”Varför är alla arga på mig?”
Ingen var arg på henne, men sakta börjar tårarna trilla nerför hennes kinder och det förvandlas till hulkande, luftkippande storbölande. Och vi står alla som frågetecken och undrar hur detta gick till. Evelina kommer ner med svarta diskhandskar på sig och en bunke med vatten. Hon har skurat upp spyor i en timme. Vi lyckas lugna ner Jill lite. Vi går ner. Och hon sätter igång igen. Henning kommer ut och undrar vad som händer med Jill. Vi vet inte. Han lommar tillbaka till soffan.
Evelina tar kontroll över Jills gråtande. Jag känner att jag inte klarar mer drama. Går upp till Tobias rum. Dan kommer snart efter. Och vi ligger alla fyra och undrar vad som i helvete hände. När klockan är 4.30 somnar vi. Utanför hör vi Evelina och Jill snacka.
Under hela detta kaos har Bernard legat och sovit i sitt rum.
Jag vaknar upp några timmar senare av att jag hör någon lämna lägenheten. Jag hoppas att det är Henning. Somnar om. Vaknar när Dan går upp. Visar sig att tysken är borta. Jonas sover på soffan. Evelina på golvet. Jill i sin egen säng.
Vi går upp med nattens madness i skarpt minne. Vi kan inte göra annat än att skratta åt det. En timme senare bestämmer jag mig för att sticka hem.
Så väldigt skönt att komma hem och ta en lång dusch. Och skaka på huvudet åt påskaftonens galenskap.
Det måste varit fullmåne.
Sparat under: Uncategorized
First thing first.
Köpte precis flygbiljett för årets första Sverigeturné. 2-7 juni. Touch down Kastrup 2 juni 20:25. Har cirka en timme tillgodo för sista tåget upp till Älmhult. Och EasyJet tar £16 för incheckat bagage. Bloody hell!
ECMOD. Den dära awards middagen. Fancy schmancy!

Fancy schmancy
Så här fancy var jag och Dave. Det var champagne innan middagen, toastmaster, servitörer, förrätt, flera uppsättningar bestick, och nån nyhetsuppläsare presenterade priserna. Vi vann inget. För att få bli nominerad måste man anmäla sitt företag och säga ”Hey, jag vill ha en chans på den där pokalen”. Det gjorde inte Prism. Det är inte så vi rullar.
Två arbetsdagar kvar. Sen är det påskhelg med helgdag på båda sidor om helgen. Pappa ringde igår. Undrade om jag skulle vara påskkärring. Hmm.. Jag tror jag hade bjudit på något spännande då, för här är det nog bara påskharen. Ser harar överallt men inga häxor.
Men det blir en tur till Kingston på fredag och en tur till London på lördag. Tina besöker London, Evelina besöker London… Och en meet up med Andrew kanske. Måste komma ihåg att bränna en skiva med VETO till Andrew.
Och träden blir mer och mer gröna för varje dag som går. Det är så vackert när Moder Natur tar på sig kläderna…
Nu. Off to the gym.
Ta-ta!
Sparat under: Uncategorized
ECMOD Award Dinner. Låter exotiskt, inte sant? Jag tror att det är bara för företag inom home shopping. Så nu låter det ännu mer exotiskt. Och jag ska dit, tillsammans med ett gäng andra från jobbet. Och vi ska alla klä oss fint. Jag hoppas min klänning från julafton kommer att duga.
Minibus till London, 5.30pm. Till Royal Lancaster Hotel. My oh my.
Lyckades äntligen ta mig till gymet igår kväll. Misslyckade morgonförsök hela veckan, jag skyller på övergången till sommartid vilket innebar att enligt vintertid gick alarmet igång 03:48. Så min kropp strejkade. Men gick med på ett kvällspass, cirka 9pm. Kondition. 10 minuter intervallträning på cykel. 10 minuter intervall på löpbandet. Men sprang 2 minuter, gick 1 minut. Istället för 1 minut vardera. Och till slut 10 minuter på crosstrainern. Och 3 set plankan. Röd som en tomat i ansiktet och blöt som en dränkt handdduk. Och det är på kvällarna det är trevligast utsikt bland gymbesökarna…
England slog Ukraina i VM-kvalmatch igår. Enligt vad Adam berättade för mig i morse. Kul för dem. De kanske lyckas ta sig till ett mästerskap denna gången. Ooops, tur att ingen engelsman i närheten vet vad jag skriver. De var så tysta om EM förra året… Muahahahahaha.
Har lämnat in önskemål om semester 3-5 juni.
Hade sista terapisessionen igår. Det var känslosamt. Har haft hennes stöd i 11 månader. Kommer att kännas lite tomt ett tag tror jag.