Miss Inga from Sweden

Well, well, well. Här är vi igen. Måndag morgon. Solsken, blå himmel, första sommardagen.

Britterna är positiva på en varmare och torrare sommar. Det var i alla fall varmt och soligt igår. Dagen spenderades vid utomhuspoolen i Guildford, baksmällefritt, men med enbart 4 timmars sömn.

Depeche Mode ställdes in. Buhuuu. Men det innebar att jag kunde vara med på Malvins födelsedagskalas från början. Så tur i oturen. Mötte upp Linnea i Parsons Green 4.30, vi gjorde långa resan till Angel för att möta upp Andrew. Vi missbedömde tiden, var ca 40 minuter tidiga, Andrew var 15 minuter sen. Middag, en drink, Jill gjorde oss sällskap, och så var det dags att gå till Barrio North där Malvins firande skulle ta plats.

Supermysigt ställe, kl 9 hade Malvin bokat det enda bokbara bordet. Vilket var en husvagn. Med ena långsidan borttagen och lite omgjord inredning. Dvs inget kök, bara bänk runtomkring med ett bord i mitten. Vodka och bringor med juice, cola och lemonade. Cheap champagne. Mer vodka och bringor. Folk som kom och satte sig för de såg en ledig plats men blev bortschasade.

Det spanades och dracks. När alkohålnivån var rätt flyttade vi ut ur husvagnen och skapade dansgolv utanför. Linnea blev full och behövde mat. Vi hittade en kina take away. Fem minuter innan de stängde. Tillbaka in, mer dans och en Andrew som var väldigt full. Som då och då försvann. Efter en timme ca såg han plötsligt lite nyktrare ut. Det var varmt och svettigt och trångt. Men bra musik och bra sällskap. Stängning kl 2.

Linnea och jag hade sällskap på nattbussarna. Trafikstockning in till Piccadilly Circus. Bussbyte, N14, där busschauffören kunde svenska, upp på andra våningen, där så småningom två irriterande killar delandes ipod hörlurar satt och sjöng högt och de hade inte haft en suck i de där sång-tvprogram-auditionerna. När Linnea gick av vid Fulham Broadway, följde jag med ner, klarade inte av att sitta kvar fler stationer med dem skränandes. Hoppade av vid Putney Bridge, såg himlen ljusna när jag väntade på min tredje buss. Som så småningom kom. Till slutstation, vänta i Fulwell på fjärde och sista bussen. Halv 5. Det var jag och en annan kille som väntade medan rävar sprang omkring, någon enstaka bil, någon enstaka dubbeldäckare, tio i fem kom bussen. Då kändes det redan som dagsljus. Var hemma tjugo i sex. Sov ca fyra timmar och sen frukost, ombyte till bikini och färd till Lido, utomhuspoolen.

Hade min första encounter med en fruktansvärd hemmafru, som tvunget skulle tränga in sin enorma Volvo XC60. Bad henne snällt flytta den för min systers man skulle inte kunna komma in i bilen. Hon gav mig direkt stroppig och arg attityd och anklagade oss för att inte kunna parkera. Gjorde några väldigt fartfyllda backningar och framkörningar som vid ett tillfälle såg ut som att hon skulle köra in i sidospegeln, vilket gjorde att vi vilt gestikulerar och jag återigen kliver ur och säger att hon nästan körde in i vår bil. Varpå hon surt svarar att hon kört denna bil i tre år och att hon vet vad hon gör och att den har sensorer.

Vilken bil har sensorer på sidan? Fruktansvärd människa. Och jag kallade henne bara bitch. Alldeles för snällt. Kom på efteråt att C U Next Tuesday var ordet jag skulle använt. Fruktansvärd Volvomänniska. Huuuhh..

Men det är by-gones, idag är det måndag, solen skiner, och jag fick en trevlig start med flirtande från en kille i flakbil när jag tankade.  Så vem har något att klaga över då?

Ta-ta!